Innehåll - Index - Föreg - Nästa

Kalenderhistorik

I England med kolonier var tidsbegreppet väldigt ur led när man slutligen gjorde två kalenderändringar samma år, 1752. De flesta länder och regioner gjorde inte de båda ändringarna samma år utan det kunde vara 100-tals års skillnad dem emellan. De två ändringarna innebar:

1.  Flytta årets första dagen från den 25 mars till den 1 januari.
2. Använd den nya Gregorianska kalendern i stället för den tidigare Julianska kalendern.

I Sverige beslutades 1699 att en dag skulle tas bort varje år och skottdagen togs bort år 1700. Detta vållade mycket problem och upprepades inte, istället korrigerades genom att man 1712 hade två skottdagar och återställde den gamla ordningen. År 1752 var det dags igen och genom att radera dagarna mellan 17 februari och 1 mars var Sverige anpassat till den gregorianska kalendern.
Referens: Håkan Skogsjös artikel på www.genealogi.se/tid.htm

När inträffar Nyårsdagen? - "Dubbel datering"
Under de 230 åren före 1752, med början i Venedig 1522 övergick länder och regioner i Europa successivt från 25 mars (det datum en ängel kom till jungrfu Maria) till 1 januari. Tyskland bytte 1544, Spanien och Portugal 1556, länder i Skandinavien 1559, Frankrike 1564 och Skottland  1600 för att nämna några.
Ett år som varade från Januari till December eller från 25 Mars till 24 Mars skapade inga problem inom de flesta länder. Kommunikation mellan länder kunde vara problematisk då årtal överlappade under Januari-Mars.
Exempelvis 15 Februari 1715 nära slutet av det året i England, var 15 Februari 1716 i Skottland, nära början av slutet på förra året. Detta skrevs då 
  • 15 Feb. 1715/16 eller 15 Feb. 1715/6 (kallad Dubbeldatering), 
  • 15 Feb. 1715 OS (för Gammal stil) 
  • 15 Feb. 1716 NS (för Ny stil). 
    Lägg märke till att Dubbeldatering inte existerade för perioden 25 Mars till 31 December. Dessa datum hade samma år oavsett vilket datum som användes för Nyårsdagen.
    I England användes båda datumsystemen för olika syften. Allmänheten använde den 1 Januari som Nyårsdag medan det legala året började den 25 Mars.
    Termerna "OS - Gammal stil" och "NS - Ny stil" användes ibland i samband med kalenderreformen (se nedan) men dessa former bör undvikas. Det är två skilda reformer i olika länder och ändringarna gjordes inte samtidigt.

    Påven GREGORIUS reformerar kalendern. 
    Den Julianska kalendern, uppkallad efter Julius Caesar, användes från 45 f. Kr. till åtminstone 1581 e. Kr. I romerskt katolska områden instiftades den Gregorianska kalendern, efter påven Gregorius XIII, år 1582 när dagarna från den 5 till 14 oktober helt enkelt togs bort. Anledningen till Påven Gregorius reform var att kalendern hade kommit ur fas med solen  och årstiderna. Detta åtgärdades genom att radera 10 dagar ett år och sedan använda färre antal skottår. Detta fär att undvika framtida liknande förskjutningar.
    Det är bäst att använda kalendernamnen och inte blanda in termerna "Gammal stil" och "Ny stil" som hör till en annan reform (se ovan).
    Att gå över till Gregoriansk kalender innebar:
  • minska antalet dagar med 10 (senare 11) det året övergången gjordes.
  • använda nya regler för skottår
  • använda nya regler för beräkning av påsk
  • ändra årets startdag till den 1 januari
    De gamla romerskt katolska områdena gjorde ändringarna mellan 1582-1584 medan det för resten av världen tog lång tid. Protestantiska Tyskland, Nederländerna och Danmark/Norge bytte 1700-1701. Skottland, England med kolonier och Sverige bytte 1752 och 1753. Ryssland, Jugoslavien, Rumänien och Grekland bytte efter första världskriget

    Ny begreppsförvirring
    Flyttning av nyårsdagen från Mars till Januari skapade förvirring om vilket år perioden 1 Januari till 24 Mars inträffade. Nu fick man dessutom nya Dubbeldatum som var minst 10 dagar eller mer ifrån varandra.
    Om vi tittar på året 1715:
  • England använde Juliansk kalender och året började den 25 mars
  • Frankrike använde Gregoriansk kalender och året började den 1 januari.
  • I England var 1700 skottår men så inte i Frankrike.
  • Den 10 juni 1715 i England verkar vara 11 dagar tidigare än samma dag, 21 juni 1715, i Frankrike. 
  • England hade samma årtal till mars så att 15 Feb. 1715 i England var 26 feb. 1716 i Frankrike. 
  • I Skottland som använde Juliansk kalender var samma dag 15 feb. 1716. 
    Kalender Årets första dag (Land, exempel) En dag i februari En dag i juni
    Gregorian 01 JanuarI FRANKRIKE 26 Februari 1716 21 Juni 1715
    Julian 25 Mars ENGLAND 15 Februari 1715 10 Juni 1715
    Julian 01 Januari SKOTTLAND 15 Februari 1716 10 Juni 1715
     
    En del av de ortodoxa kyrkorna har inte accepterat den Gregorianska kalendern vilket är orsaken till att Julafton firas 13 dagar för sent i Ryssland. Efter år 2100 som är ett skottår i Julianska kalendern men inte i Gregorianska kalendern firas Julafton 14 dagar för sent i Ryssland.
    Påvens matematiker var riktigt bra. De senaste 420 åren har den Gregorianska kalendern blivit tre timmar fel jämfört med solen. Först om 3000 år behöver vi justera kalendern.

    Look for discrepancies in dates before 1752. This change in the calendar can explain the birth of two children who seem way to close together.  You might find a son born 27 March 1640 and the next child born on 28 February 1640. In this case, the dates were "old style," and there were actually eleven months between the births, instead of negative 27 days!

    For more information on entering dates, see Entering Dates in Date Fields.

    === === === === === === === ===
    Mer läsning:
    Pat Hatcher's artiklar för ANCESTRY DAILY NEWS, 23 Aug - 26 Oct 2000,
    <http://www.ancestry.com/learn/library/article.aspx?article=2205> and <http://www.ancestry.com/learn/library/article.aspx?article=2260>
    Toke Norby, <http://www.norbyhus.dk/calendar.html> 
    Mike Spathaky, <http://www.genfair.com/dates.htm> 
    Clampett, <http://www.clampett.org/general/dates.html> 
    Claus Tondering, <http://www.tondering.dk/claus/cal/calendar26.txt> 

    10-1076 : 20109 RK